Tääääääääärd

Somnade igår efter en rafflande omgång Orangino (bästa sällskapsspelet ever) och klev upp kl 5 enligt schemat för mitt nya liv. Sen jobbade jag från 7 till 12:30 utan att vila alls. Hade kunnat sitta ner i 5 minuter och dricka en kopp kaffe, men kaffemaskinen talade i blinkande pixlig text om för mig att jag skulle tömma "sumpbehållaren". Man bah va? Nä. Tänkte på kombinationen Erik och kokkaffe och blev bitter.
Sen drog jag ner till det IKEA-inredda vilorummet och åt lunch och kollade på that 70's show och sov i typ 1½ timme, vaknade strax innan kl 16, fattade först inte vart jag var och drog sen upp och jobbade i 5 timmar till. Jag är så jävla tärd! Hej bo på jobbet lix. Har vandrat omkring i hotel california i 14 timmar och nu sitter jag här och ska ja... gå och lägga mig för att sedan kliva upp kl 5 osv.

Annars så har jag fått låna en cykel på obestämd tid av Yvonnes kompis Marie. Pappa levererade den tillsammans med min gamla cykelhjälm. Ok, cykelhjälm fine, men inte den där gamla jävla blåa gudsförgätna hjälmhelvetet! Allt kom tillbaka i hemska flashbacks. Vårterminen i 5:an, hur jag stoppade ner hjälmen i ryggsäcken (som jag mer eller mindre använde enbart för just detta ändamål) och dödscyklade runt med ångest för att min mamma skulle se mig hjälmlös. Den känslan kom tillbaka igen först när jag började tjuvröka. Provade iaf. hjälmen och då blev det ännu värre. Det där jävla spännet som gav mig skavsår på kalkonhänget och ja... jag skulle kunna börja grina.

Skitsamma, jag provcyklade lite och pappa såg bedrövad ut. Återigen flashback; Anja 6 år, grusplanen på Per ersvägen och en tålmodig Christer som ska lära mig hantera ett fordon. Nu undrar jag plötsligt om en cykel är ett fordon eller om det bara är saker som har motor som räknas som det? O_o
Jag kan hur som helst inte hantera nåt som har hjul *hoppas jag klarar mig från rullstol på ålderns höst*

Aja, jag och pappa åt en varsin glass på bron och pratade om att eventuellt grilla på tisdag. Kan ju bli fint.

Nu är klockan för mycket, dags att däcka medan jag lyssnar på mina egna missnöjda andetag.