Tack för fina tips på hur jag ska sluta fega. Saker har löst sig till det bästa kan jag säga. Jag är medlem i klanen, jag pratar i micen, jag skriver i forumet och jag hänger i chatten.
Det blev ganska lätt när jag började prata med folk i broccoli-chatten, då föll det sig mer naturligt att börja prata med dom när vi spelade.
Annars händer det inte mycket i mitt liv. Iaf. inte så mycket värt att skriva om.
måndag 23 november 2009
torsdag 19 november 2009
Tisdagslycka
Nu finns det äntligen en ny julchoklad! Alla som träffat mig borde veta hur mycket jag saknat den. I 9 år har jag väntat på den här jäveln! Annars är det spexiga busschauffören som kör idag igen. När jag klev på nyss så sa han Godmorgon. Hans tidszon är tydligen PST. Själv går jag typ på EST medan övriga Sverige kör på med CET. Är det inte rörigt så säg.
(Alltså, Pacific Standard Time, Eastern Standard Time och Central European Time)
onsdag 11 november 2009
Klanångest
Ja, jag vet att det här är ett lite uttjatat problem, men skitsamma, det är min blogg och jag skriver om fat princess precis när jag vill, precis när jag vill!
Det är såhär att jag är ganska bra på fat princess, jag har haft sjukt kul när jag spelat det osv osv.
Jag fick iaf. för mig att jag skulle kolla om jag kunde gå med i Broccoli-klanen. Om man söker på broccoli crew på youtube finns det lite filmer man kan titta på.
Hur som helst så addade jag en av ledarna på PSN, och han ville att jag skulle börja använda mic.
Det är här allt har blivit jobbigt!!! Jag vågar fan inte prata i micen. Det känns som att allt jag skulle kunna säga blir bara drygt och det känns som att jag inte kan lägga till nåt. Jag vågar typ bara prata om jag spelar random matcher (inte med fler än 1 eller 2 broccolis) och folk frågar nåt eller säger nåt först. Tjena att jag skulle våga börja prata helt appropå ingenting med folk från USA som jag inte känner! I ett lag kan det vara 16 personer och det innebär att alla 16 hör om jag vill säga nånting till en person. I hela matchen kan det som max vara 32 personer och det blir ännu värre mellan matcherna när alla hör.
Hur som helst så har jag spelat en del med hela klanen och dom har mer eller mindre sagt att om jag bara pratar lite mer osv. så är jag med.
Kära KP, vad ska jag göra??? Jag får sjuka mindervärdeskomplex och känner en press på mig att jag måste vara crazyrolig hela tiden om jag ska prata och det känns bara konstlat och stört. Jag kan tänka mig att prata om saker som har med matchen att göra, men jag vill inte dela ut uppdrag typ "uppgradera katapulten först" eller liknande. Hela grejen grundar sig i att nån börjar prata med mig först, men varför skulle dom göra det om jag inte säger nånting??
Jag önskar att jag antingen hade spelat med mic från första början, alternativt var mer van vid klaner och hur det funkar. Jag blir helt trött när jag tänker på det.
Jag skulle vilja prata i mic, det är inte det att jag inte vill, men det är bara så läskigt!!
Karin, vad ska jag göra??
Johanna (om du läser), du spelar ju i en guild. Hur vågar du prata? Hur började du prata?
Vem som helst som har nåt snällt att säga så jag slutar vara feg, vad ska jag göra?
Nu är det seriösa insatser som gäller.
Ps. the cake is not a lie.
Det är såhär att jag är ganska bra på fat princess, jag har haft sjukt kul när jag spelat det osv osv.
Jag fick iaf. för mig att jag skulle kolla om jag kunde gå med i Broccoli-klanen. Om man söker på broccoli crew på youtube finns det lite filmer man kan titta på.
Hur som helst så addade jag en av ledarna på PSN, och han ville att jag skulle börja använda mic.
Det är här allt har blivit jobbigt!!! Jag vågar fan inte prata i micen. Det känns som att allt jag skulle kunna säga blir bara drygt och det känns som att jag inte kan lägga till nåt. Jag vågar typ bara prata om jag spelar random matcher (inte med fler än 1 eller 2 broccolis) och folk frågar nåt eller säger nåt först. Tjena att jag skulle våga börja prata helt appropå ingenting med folk från USA som jag inte känner! I ett lag kan det vara 16 personer och det innebär att alla 16 hör om jag vill säga nånting till en person. I hela matchen kan det som max vara 32 personer och det blir ännu värre mellan matcherna när alla hör.
Hur som helst så har jag spelat en del med hela klanen och dom har mer eller mindre sagt att om jag bara pratar lite mer osv. så är jag med.
Kära KP, vad ska jag göra??? Jag får sjuka mindervärdeskomplex och känner en press på mig att jag måste vara crazyrolig hela tiden om jag ska prata och det känns bara konstlat och stört. Jag kan tänka mig att prata om saker som har med matchen att göra, men jag vill inte dela ut uppdrag typ "uppgradera katapulten först" eller liknande. Hela grejen grundar sig i att nån börjar prata med mig först, men varför skulle dom göra det om jag inte säger nånting??
Jag önskar att jag antingen hade spelat med mic från första början, alternativt var mer van vid klaner och hur det funkar. Jag blir helt trött när jag tänker på det.
Jag skulle vilja prata i mic, det är inte det att jag inte vill, men det är bara så läskigt!!
Karin, vad ska jag göra??
Johanna (om du läser), du spelar ju i en guild. Hur vågar du prata? Hur började du prata?
Vem som helst som har nåt snällt att säga så jag slutar vara feg, vad ska jag göra?
Nu är det seriösa insatser som gäller.
Ps. the cake is not a lie.
tisdag 10 november 2009
Where is my mind?
Uhuu, mitt psyke! Jag måste få lite ordning på mig själv.
I vilken ände börjar man? Går man till sjukhuset och knackar på och säger
"Hej, jag vet ingenting om nånting och blir mer uppfuckad för varje dag som går. Hjälp" eller finns det nåt system?
Gick till studievägledaren idag, eller ja, Mr Bean.
Helt sjukt egentligen, hur ska jag kunna ta karln på allvar?
Hans idé till hur jag ska hitta mitt "drömyrke" (redan där dör man inombords) är att leta "favvisar" på arbetsförmedlingens yrkesregister från A-Ö. WTF!! Kan ni förstå hur mycket viljastyrka det krävs för att inte börja slåss?
Igår fick jag testa att bryta upp klinkers med en kofot.
Oskar kommentar: Du behövde nog förstöra nånting för att bli på bättre humör.
I vilken ände börjar man? Går man till sjukhuset och knackar på och säger
"Hej, jag vet ingenting om nånting och blir mer uppfuckad för varje dag som går. Hjälp" eller finns det nåt system?
Gick till studievägledaren idag, eller ja, Mr Bean.
Helt sjukt egentligen, hur ska jag kunna ta karln på allvar?
Hans idé till hur jag ska hitta mitt "drömyrke" (redan där dör man inombords) är att leta "favvisar" på arbetsförmedlingens yrkesregister från A-Ö. WTF!! Kan ni förstå hur mycket viljastyrka det krävs för att inte börja slåss?
Igår fick jag testa att bryta upp klinkers med en kofot.
Oskar kommentar: Du behövde nog förstöra nånting för att bli på bättre humör.
måndag 9 november 2009
Fuck my life
Sähär har jag det:
- Vi har en vattenskada i badrummet. Det kommer vara omöjligt att använda den närmsta veckan och vi ska flytta hem till pappa och Yvonne ikväll eller imorrn.
- Datorn behöver formateras om. Tills jag eller Oskar får arslet ur vagnen och bara gör det så kan vi inte använda firefox och jag hatar explorer. Det gör att jag aldrig vill sitta vid datorn.
- Facebook är förjävligt och rörigt och jag orkar fan inte med det. Så fort jag loggat in vill jag logga ut, så då gör jag det.
- Fat princess har tagit över mitt liv. Jag sitter i valet och kvalet mellan att avinstallera det och att typ... inte göra det moahahahah!! Där alkoholen försvann kom fat princess in.
Minst 3 andra saker är också åt helvete, men jag orkar fan inte skriva om det.
Aja, vi ska flytta hem till pappa.
Sayonara suckers.
- Vi har en vattenskada i badrummet. Det kommer vara omöjligt att använda den närmsta veckan och vi ska flytta hem till pappa och Yvonne ikväll eller imorrn.
- Datorn behöver formateras om. Tills jag eller Oskar får arslet ur vagnen och bara gör det så kan vi inte använda firefox och jag hatar explorer. Det gör att jag aldrig vill sitta vid datorn.
- Facebook är förjävligt och rörigt och jag orkar fan inte med det. Så fort jag loggat in vill jag logga ut, så då gör jag det.
- Fat princess har tagit över mitt liv. Jag sitter i valet och kvalet mellan att avinstallera det och att typ... inte göra det moahahahah!! Där alkoholen försvann kom fat princess in.
Minst 3 andra saker är också åt helvete, men jag orkar fan inte skriva om det.
Aja, vi ska flytta hem till pappa.
Sayonara suckers.
fredag 6 november 2009
Leaving is a loving feeling
Min frånvaro kan man sammanfatta ganska fort; fat princess, sollefteå, hatar facebook och tjafs med datorn. Kom på att jag inte hatar min mobil, haha. Nu är vi på väg till Mårten i Jönköping. Inatt sov jag gör Johanna och hann t.o.m träffa Richard en snabbis igår kväll. Jag har dessutom äntligen fått fika på Saltå kvarn. Köpte en bok också. Nu jävlar ska det bli folk av mig med!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)