Uhuu, mitt psyke! Jag måste få lite ordning på mig själv.
I vilken ände börjar man? Går man till sjukhuset och knackar på och säger
"Hej, jag vet ingenting om nånting och blir mer uppfuckad för varje dag som går. Hjälp" eller finns det nåt system?
Gick till studievägledaren idag, eller ja, Mr Bean.
Helt sjukt egentligen, hur ska jag kunna ta karln på allvar?
Hans idé till hur jag ska hitta mitt "drömyrke" (redan där dör man inombords) är att leta "favvisar" på arbetsförmedlingens yrkesregister från A-Ö. WTF!! Kan ni förstå hur mycket viljastyrka det krävs för att inte börja slåss?
Igår fick jag testa att bryta upp klinkers med en kofot.
Oskar kommentar: Du behövde nog förstöra nånting för att bli på bättre humör.
det är bra att förstöra saker ibland. önskar vi kunde prata lite! men jag är ju hemma jättesnart, då kan vi prata hur mycket som helst <3
SvaraRadera