torsdag 29 januari 2009

Pengar

Trodde aldrig att jag skulle känna mig lättad över att betala räkningar, men det är precis det jag känner mig. Nu har vi räknat och flyttat omkring och hur som helst är jag bara skyldig Oskar typ 14000 nu. Två arbetslösa höstar har tärt på hans plånbok. Skådar ljuset i slutet av skuldtunneln nu, och det kan man ju inte annat än att bli glad över.

Annars har jag jobbat och stått i. Var så jävla tärd efter jobbet idag så jag tog en powernap deluxe på två timmar. Drömde att typ 10 barn från förskolan var hemma hos oss och klättrade omkring på mig och skrek. Vaknade med stresshuvudvärk och hjärtklappning.

Måste fan hitta ett riktigt jobb snart.
Alltså ett jobb där man inte blir sjuk en gång i veckan och upplever recaps från dagen som en mardröm.

söndag 25 januari 2009

Rubrik

Jag har blivit nykär i mitt PSP. Slog på det igår för första gången sen i typ... oktober kanske.
Spelade lite pixel junk monsters via PS3t och lattjade lite på Patapon. Ska ta och lägga in lite fler avsnitt av Death Note på det tänkte jag. Det är det som är fint med att bo avsides. Varje gång man åker tunnelbana så hinner man se ett avsnitt av nåt. Helst om man åker till Johanna och Kerstin, då hinner man ju se två avsnitt.
Jaja, förutom det så var jag även ute och söp mig full igår. Det har blivit något av en trend upptäcker jag. Har även upptäckt att det inte är så jävla hemskt som jag brukar tro att det ska bli.
Det maffigaste jag ändå upptäckt är att man kan styra sin snéfylla. Om det nu skulle dyka upp nån.
Hur som helst så spelade vi singstar hos Richard och sen gick vi ut. Jag drog väl i mig 5 4:or eller nåt, och sen smällde jag i mig en long island. Ajajajaj, det skulle jag inte ha gjort. Jag blev full som en kastrull och minns inte hur jag fick ut min jacka, eller riktigt hur jag kom hem. Sen kom jag på att Richard och Janne slängde in mig i en taxi och att jag och taxichauffören hade nåt djupt samtal. Han bjöd mig på en cigg, eller om det var jag som hade den(?) och så fick jag en kram för att jag var så snäll.
Det roligaste var iaf. att jag ramlade av toastolen! Det var innan jag börjat kissa så det var inget skabbigt med det. Hur som helst så flög jag åt helvete och måste ha landat på tvätthögen, hur nu det gick till. Det tumultet blev för mycket för den där omkringskvalpande spritsörjan i min mage och den kom ut samma väg den kommit in. Allt det här hade jag alltså glömt när jag vaknade.

Idag har jag mått som en omkullknuffad ko. Även att jag nästan skrev omknullknuffad.
Tog en promenad till pizzerian och sen har vi campat i soffan framför Dead Space.

Är nog frisk nu tror jag. Jag är iaf. inte sjukare. Än.

lördag 24 januari 2009

Hangout

Idag har jag och Karin suttit och spånat på vilka element i livet som gör en lycklig respektive olycklig. Eller ja, det livet kretsar kring kanske är bättre. Vi kom fram till att det mestadels är fem olika saker;

- Ens egna liv. Intressen, utseende osv.
- Familj/pojkvän/flickvän/barn osv.
- Vänskapskretsen/släkten och annat löst folk
- Jobbet/skolan
- Boendet med allt som hör till

Om inte dom här grejerna är i ordning så blir man helt körd.
Typ som att jag har en veckas schema kvar och efter det blir det väl soppköket nästa.
Även att vi måste flytta om ca tre månader. Skönt, men samtidigt jävligt jobbigt.
Jag borde verkligen se till att komma utanför dörren mer och träffa folk, men det i sig är ju också en process. Hur fan skaffar man nya kompisar liksom? Eller vårdar sina befintliga relationer på bästa sätt? Klurigt klurigt...

Idag har jag och Karin iaf. vårdat vår relation på bästa sätt. Med Tv-spel.
Alla som har ett PS3 borde ladda ner Pixel junk monsters, det kanske är det bästa spelet ever.

fredag 23 januari 2009

uäääh, livet

Usch, blogga när man är dragen, fy fan.
Nu sitter jag här; tärd och sliten mitt i jävla torsdagsnatten och skriver tråkiga saker.
Usch. Känslan av att ha gjort av med pengar, sitta med jackan på på krogar (obs. plural)
och ha jävla högskolestudenter tittandes och flåsandes. Jämförelsevis, känslan av att ha en karl att älska och bli älskad av, fundera över när ens prime ska dyka upp för ett extranummer och ha viktiga saker som lägenheter och jobb att fundera allvarsamt på. LIIIIIVET!!!
Usch... Känner mig som nåt slags skräp.
Klockan är 03:44 och det är rimligtvis dags för mig att ge mig själv en förtjänad bitchslap och däcka bredvid the love of my life.

Dagens sensmoral: Även Sahara Hotnights måste gå upp för lååånga trappor på krogar. Vad innebär det för resten av oss?

Även att jag åkte taxi hem med en karl som artikulerade mer än nån jag nånsin träffat.

God natt.

onsdag 21 januari 2009

la la la

Det visar sig att om man sitter hemma så händer inte så mycket som är värt att skriva om.
Jag kan berätta att den här låten gör mig sjukt pepp på att springa runt och flaxa med armarna som en idiot.
Jag har även börjat banta(!), mest för att jag inte har nåt annat för mig. Det är även till stor del för att jag troligen inte kommer ha råd att köpa en helt ny sommargarderob när den tiden kommer.
OBS Håller inte på med points OBS

Nu ska jag sova. Närå.

tisdag 20 januari 2009

Lååång redogörelse

Ja, se där nu har jag blivit som alla andra som har en blogg utan att blogga.
Det blir väl svårare att upprätthålla om man inte sitter inne som ett vrak antar jag.
Eftersom jag älskar listor så kommer en snabbgenomgång.
Med snabb menar jag såklart att den är ganska detaljerad och långdragen.

Torsdag: Jobbade och det gick ganska bra. Var dock jävligt tärd och blev sjukt less när jag upptäckte att min favoritkjol hade gått sönder. Möjlig att laga, men omöjlig att använda tills dess.

Fredag: Jobbade och mådde bättre. Kände att nu jävlar är helvetet över. Åkte till Vällingby och köpte öl, en tröja och ett par byxor. Byxorna var en lyckad rebound från kjolförlusten. På kvällen kom Johanna, Kerstin och Elin och vi spelade singstar, drack varandra snygga och åt pizza. Vältrade oss även i gamla fula foton. Höjdpunkten var när Oskar kom hem och var mer dragen än oss kl 3 på natten. Han är något av en komedi, min man.

Lördag: Nina ringde och väckte mig och vi bestämde att vi skulle ses vid kl 17. Vältrade mig i känslan av att vara frisk ett tag, sen åkte jag hem till Johanna Norin och pratade Norge, lägenheter och framtid. Kärt återseende vill jag lova. Sen vidare till Nina för middag, körslag, rödvin och häng. Vidare därifrån till Snotty där Richard och Janne spelade skivor under namnet "det där snygga bögparet som alla prater om". Mycket bra musik och mycket alkohol. Sen åkte vi taxi (på Richards initiativ och plånbok) till den berömda spyan. Gubben som körde taxin skrattade som fan åt oss och vi skrattade åt honom. Sen dansade vi och hängde där till kl skitsent. Efter det blev det promenad hem till det snygga bögparet som alla prater om för mitt i natten-drink och singstar med Richard + mitt i natten-macka och prat med Janne.
Somnade kl 7.

Söndag: Vaknade och tittade in i nåt blått tyg som visade sig vara en bäddsoffa. Jag såg ut som en trafikolycka och mådde ungefär likadant. Sa hejdå och drog hem till Arvid. Oskar kom också dit och dom gick och köpte pizza. Perfekt bakfyllehäng med film och hela skiten.

Måndag: Shyst dag på jobbet. Så många som var sjuka så vi hade tid att städa i ett förråd, där jag hittade boken om Klas Klättermus. Nu jävlar ska det sjungas. Åkte till stan och sakta men säkert börja nåt kännas fel. Mötte upp Dante och Nina på Max och fick en halv hamburgare av Dante. Mådde lite sämre. Vi gick på Espresso House och fikade. Mådde ännu sämre. På kören snöt jag mig mer än vad jag sjöng och resan hem var så jävla tärd. Väl hemma gjorde jag en smoothie på granatäpple, blåbärsdryck, apelsin och blodapelsinjuice och tänkte att imorrn bitti kommer jag må som tusen spänn.


IDAG MÅR JAG SOM SKIIIIIIT!!!!
Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Är så jävla förkyld och tärd och ful och ämlig.
Sov i 5 timmar på dagen och mådde ännu sämre när jag vaknade än innan.
När jag sjukanmälde mig sa dom att det var influsensa som gick på förskolan. Fint det eller?
Nu kommer jag ju bli sittande här resten av veckan! Piss, skit, röv.

Sådär, det var min redogörelse. Cirkeln är sluten och jag är sjuk igen.
Imorrn återkommer jag troligen, med tanke på att jag nu kommer sitta inne som ett vrak igen.

onsdag 14 januari 2009

Koll på tillvaron

Idag gick jag ut för första gången sen i söndags. Det var ganska intressant att
se vad som hänt i världen sen man sist var där. Snön hade smält och det
var lite varmare, men annars verkade det vara typ samma grej.

Ska jobba imorgon och jag hoppas fan att det går bra. Jag vill inte strula nåt mer.
Jag är som ett bråkigt barn på det viset. Om jag inte får uppmärksamhet när jag
gör bra saker så vill jag ha uppmärksamhet för allt som går dåligt.
Det är nästan som att jag funderar på om mitt imunförsvar samarbetar med mitt
undermedvetna. Kan man undermedvetet tänka sig sjuk?
Det är inte som att jag direkt njuter av känslan att vara offer, utsatt, infektionskänslig etc.
Jag vill ju ha makt och inflytande. Kunna säga till om saker jag tycker är fel och att folk respekterar min åsikt. Det är verkligen en mäktig känsla att prata och folk lyssnar.
Jag tror egentligen att det är det jag saknar mest med Norge. Eller iaf. mitt jobb i Norge.
Där tyckte dom att det var bra att jag var som jag var. Dom ville inte ens att jag skulle säga norska ord istället för svenska för att förenkla, jag skulle ju prata mitt modersmål!

Igår var iaf. en fin kväll. Karin var här och vi spelade singstar och bakade bullar.
Jag sökte även att få läsa in Matte A på komvux så det var inte bara fun and games hela dagen.
Ibland blir jag sjukt less på Anja 19 år. Om jag hade pallrat mig upp till min enda mattelektion
kl 8 på onsdagmorgnarna så hade det här inte varit ett problem nu. Om jag inte hade varit så jävla noga med att jag förtjänade MVG i Svenska B (trots att jag saknade 2 inlämningsupgifter) så hade jag tagit mitt "pity-G" som jag blev erbjuden. Då hade jag minsann inte behövt läsa in den kursen heller. Om jag inte hade haft rädslan att inte få MVG i Engelska C så hade jag inte reducerat bort den kursen, och inte heller av bara farten reducerat bort 150 p till.

Vilka val man gör. Hoppas att jag inte ser tillbaka på mitt liv om tre år och undrar hur fan jag tänkte när jag satt i en lägenhet jag inte trivdes i, med ett jobb jag inte trivdes med och försökte få det att inte gå ut över den man jag trivs med mest i hela världen.
Just nu ser det dock inte så ljust ut.

måndag 12 januari 2009

Thank god it's monday

Det är ganska lustigt att jag inte tycker att jag har nåt bra att skriva, men att jag alltid tycker att jag kommer på bra saker att säga. Även om det verkar som att alla mina dialoger egentligen är monologer så behöver jag uppenbarligen den där nicken eller ett uppmuntrande "mhmm" eller "jaha" för att kunna mala på tills det blir vettigt. Även att riktigt långa meningar aldrig låter lika långa som dom ser ut i skrift...

Idag har jag hur som helst lyckats slå världsrekord i att vara sämst.
Såhär skulle min dag se ut (åhåhååå, älskar listor!)

Gå upp, duscha etc.
Jobba mellan 8-17
Åka och möta min syster och sen ha kör fram till 20:30.
Komma hem vid 21:30 sen somna som en däckad ko.

Allt detta bestämde jag mig för igår kväll.
Såhär blev det

Vaknade av att jobbet ringde och väckte mig kl 9:30
Kände mig sjuk, försenad, sämst och bitter på livet = stannade hemma
Veronica Mars
Frukost
Veronica Mars
Diska
Veronica Mars
Middag
Veronica Mars
Hänga tvätt
Veronica Mars
Baka en kladdkaka
Veronica Mars

Sen, som en gåva från gudarna har inte nästa avsnitt hunnit ladda klart än, och därför har jag tid att berätta om min o så händelserika dag.

Idag låg jag och Oskar och pratade, inte helt olikt alla andra fattiglappar, vad vi skulle göra om vi vann en varsin miljon. Jag sa att jag skulle köpa en massa saker, men Oskar sa att han skulle plugga! Skita i studielånet och bara plugga på like a motherfuckah.
Här går man runt i en illusion och tror att man har nåt slags försprång när det kommer till vuxenlivets ansvarstrams och så visar det sig att jag verkar vara på väg bakåt i tiden.
Fortsätter jag följa den här vita kaninen så kommer jag väl upptäcka att jag egentligen är 13 år.

När jag var typ 7 år så funderade jag väldigt mycket. En sak jag ofta funderade på var hur spindelmannen och stålmannen gjorde när dom gick på toaletten, samt varför man aldrig fick se det. Inte för att jag ville se dom pissa, utan för att jag inte fattade när dom hann göra det.
Nu vet jag bättre. Såklart att dom bara visar alla rafflande händelser, ingen vill väl se spindelmannen sitta och skita och läsa senaste numret av level?

Nu kommer twisten!
Eftersom alla alltid bara vill se alla spännande saker som händer, vare sig det gäller top model, random program på animal planet, dokusåpa, sitcom osv., hur kommer det sig då att man väljer bort alla cliffhangers i sitt vanliga liv?
Alla säger att dom vill ha trygghet, stabilitet osv, men hur ofta har man inte hört folk säga att dom önskar att nåt kunde hända? Tänk om man skulle vara wild'n'crazy hela tiden, njuta av sin ungdom, leva ett liv utan ånger, go with the flow, yada yada yada.
Det finns en anledning att i dom "lyckliga" sagorna så slutar det alltid med "och så levde de lyckliga i alla sina dagar". Simple and clean och man stänger av filmen med en trevlig känsla. Fel fel fel! Det är för att ingen människa i världen skulle palla att skriva om hur askungen och prinsen sitter hemma på en lördagskväll och pratar om vem som ska vinna körslaget. I ärlighetens namn finns det nog inte en människa som skulle vilja läsa om det heller.
Man har nog av det när man vaknar på morgonen och ska börja sin dag.

Det jag vill ha sagt med det här är att visst, jag tycker att jag är helt körd i huvet som sover över och sjukanmäler mig på det här viset, men samtidigt kommer det ett litet sug i magen som säger att nu jävlar kommer det hända nåt snart. Eller så beror det på att jag är sjuk. Alltså sjuk som i halsont.

Men se där, jag kan uppenbarligen det här med envägskommunikation ändå!
Booyaka!

söndag 11 januari 2009

Bla bla bla

Jag har så ont i halsen så jag låter som mig själv när jag var 15 och hade snéfylla.
Jag har jävligt svårt att särskilja följande:

- tycka
- tänka
- känna

Min teori är att jag helt enkelt suger på att känna saker!
Därav alla mina s.k snéfyllor. När jag fått i mig några öl så börjar helt plötsligt allt kännas viktigt.
Eller om jag skulle beskriva 70% av alla fester jag varit på sen jag fyllde 14; jag kom, jag såg, jag grinade.
Däremot är jag grym på att tycka saker. Jag tycker t.ex. att män och kvinnor ska ha lika mycket ansvar för hushållet, att oberäknerliga grabbgäng som drar omkring och skriker är förbannat obehagliga, samt att nästan alla djur är intetsägande.

OBS. Är nyvaken OBS Tycker om att byta ämnen hur som jävla helst OBS

När det gäller mina nyårslöften så går det sådär.
Har precis ätit Ben&Jerrys till frukost. Chokladen gör mig ju gladare men glassen gör mig ju fetare så det blir väl plus minus noll. Jag har dessutom lärt mig att silverfiskar kan leva i typ 1 år och att dom mest äter hår och mjäll, samt att det förmodligen oftast är de vuxna som tar ner pyntet från granen på tjugondagknut, baserat på att jag bara minns fiskdammen från mina julgransplundringar. Jag har hur som helst aldrig "plundrat" nån gran.

Nu ska jag göra mig i ordning och åka till Bandhagen. Ska nog lägga in ett svsnitt Veronica Mars i Mp3-spelaren först. Eller... blablabla.

lördag 10 januari 2009

Dålig hårdag

Idag skulle vi gå upp tidigt, tidigt och göra fint och slänga källsorteringen och vara bäst i världen på alla sätt och vis tills Eldh skulle komma. Vi vaknade kl 12 av en påminnelse i min mobil; "Eldh kommer hem från Miami". Tjohoo tänkte jag, sen gjorde jag inte ett försök att göra fint. Satte mig istället och kollade på Veronica Mars. Det finns säkra varningtecken för när folk är på väg utför.
Vissa börjar skåpsupa, andra börjar slåss men mitt varningstecken är att jag blir mer engagerad i påhittade personers liv än mitt eget. Livet på high school i en påhittad amerikansk stad ter sig lite mer rafflande än det jag själv har att jobba med.
Vi är alltså jag och Oskar, min siamesiska tvilling. Vi sitter ihop i höftbenet och det är inte så mycket man kan göra åt den saken.
Hur som helst ringde Eldh och sa att hans bil hade blivit stulen och krockad, så nu skulle han skita i allt och åka til Hudik istället. Inte så mycket att göra åt den saken.
Nu sitter vi hemma hos Simon och äter världens dyraste kanellängd från vete-katten.

Skönt att vi sket i att städa. Det skulle ju vara att använda min dötid på nåt smart.

Uhuu, livet

Ja, varför inte kicka igång det rafflande året 2009 med en blogg?

Med tanke på att mina händer och fötter blir kallare för varje dag, så känns det som att det inte finns någon tid att förlora. Inte med detta sagt att jag verkligen kommer att dö av nåt som passar in under rubriken angiologi, men man vet ju aldrig. Jaja. Den tiden, den sorgen.

Jag är alltså 22 going on 57, så jag måste ju ha nåt som påminner mig om att jag fortfarande borde känna mig som en twentysomething. Enligt metro så är min generation känd för att fläka ut sig själva på internet och det är ju nåt man måste ta på allvar. Hur ska man annars känna igen sig i beskrivningen av 80-talisterna? Jag vet ju hur mycket jag redan sörjer över att jag missade modet med jazzbyxor på mellanstadiet.

Mina nyårslöften är iaf. som följer:

- bli mer social
- bli gladare
- bli snyggare
- bli smartare

Sist men inte minst ska jag även försöka hitta tillbaka till den person som jag var förut, utan att förlora den person jag blivit.