Uhuu, jag blir jämt så upprörd över nåt när jag väl börjar skriva här.
Nu är jag emellertid glad och allt sånt. Har en fin dag planerad tillsammans med fiskbullar och potatis, Annapopen och Johanna samt min fina kör.
Nu ska jag berätta en av mitt livs kärlekshistorier.
Jag var inte så gammal, ungefär 14-15 och vi träffades någon gång på sensommaren. Vi matchade varandra helt perfekt. Vi satt tillsammans i mitt tonårsrum i Ljusdal, i mörkret och lärde känna varandra. Jag var helt hänförd och pratade knappt nånting alls, ovanligt för att vara mig.
Efter att jag gått gymnasiet ensam ett år började vi istället gymnasiet tillsammans och sedan dess har vi varit oskiljaktiga. Vi har flyttat överallt tillsammans och bor ihop än idag. Betty heter hon förresten. Bästa bruden jag träffat i mitt liv.
va?
SvaraRaderaMin bas Karin, det är min bas jag pratar om.
SvaraRadera