måndag 19 oktober 2009

Kylan och värmen

Enda gången jag hänger i rökrutan är när jag följer med Sabrina. Det är såna gånger jag har svårt att tänka att jag varit inbiten rökare. Att jag liksom valt att självmant gå ut och stå där fler gånger om dagen. Egentligen ska man väl vara glad att jag inte snusat sen jag var 13. Tänk hur mina tandhalsar sett ut då. Hua!

Annars var det den roliga busschauffören som körde idag igen:
"God eftermiddag, det är kapten som talar. Nu landar vi snart i Sundsvalls centrum. Utomhustemperaturen är 3,5 grader varmt. Det skulle jag tänkt på imorse innan jag rakade huvet. När huvet är dumt får kroppen lida så att säga."

Det bästa var att när han pratat klart började alla tanter och gubbar spontant applådera! Busschauffören gjorde en liten bugning och jag gömde mig i halsduken för att det inte skulle synas hur glad jag blev.

4 kommentarer:

  1. tänk dig mig då, som alltid har följt med dig ut i rökrutan och stått och frusit fast jag aldrig har rökt!!

    SvaraRadera
  2. åhhhh, vilken härlig bussgubbe! skulle jag få åka en enda gång med honom skulle jag nog ta tillbaka alla hårda ord jag sagt om sundsvall. faktiskt... sånt här gör mig varm i själen!

    SvaraRadera
  3. Vilken underbar busschaufför! Finns det såna i Tberg måntro?

    SvaraRadera
  4. när jag åkte buss i tönsberg så visste ju inte ens busschaffören vart eran busshållplats låg! även att han höll på att köra ifrån mig för att jag kollade ner på mobilen precis innan jag skulle kliva på...

    SvaraRadera